Sjojungfrun

Det ar sa enkelt att fa manniskor att hata varandra att det ar obegripligt att vi nagonsin gor nagot annat.Efter de fruktansvarda handelser som skakade Bjornstad i forsta boken berattar Vi mot er historien om manaderna efterat. De basta vannerna Maya och Ana lever ut sommaren pa en gomd o och forsoker lamna omvarlden bakom sig, men ingenting blir som de hoppas. Rivaliteten mellan Bjornstad och grannstaden Hed vaxer till en ursinnig kamp om pengar, makt och overlevnad som exploderar nar stadernas hockeylag mots. Samtidigt avslojas en ung spelares innersta hemlighet och ett helt samhalle tvingas visa vad det egentligen vill sta for. Det kommer sagas att valdet kom till Bjornstad det har aret, men det ar en logn. Valdet fanns redan har. Fredrik Backmans Vi mot er, den fristaende uppfoljaren till Bjornstad, ar en intensiv skildring av drabbande manskliga relationer i en liten stad. En berattelse om lojalitet, vanskap och karleken som utmanar allt.

När havet tog deras far och farbror fick de tre gossarna på det norska Vestlandet utanför Bergen söka familjens försörjning inne i staden. Av en tillfällighet upptäckte man att de tre små repslagarlärlingarna var ovanligt tekniskt begåvade och med hjälp av välgörenhet utbildades pojkarna till järnvägs- och brobyggare. De tre fiskarsönerna utexamineras många år senare som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden. Det är 1901 och mänsklighetens tekniskt mest avancerade århundrade har just inletts. Meningen var nu att de skulle återvända till Norge för att bidra till det mest storartade norska ingenjörsprojektet någonsin, att bygga järnväg mellan Oslo och Bergen. Men kärleken vände upp och ned på planerna. Den ene flydde, bedragen och skamsen, till Tyska Östafrika, men hamnade likväl på ett av tidens största järnvägsbyggen, det mellan Dar es Salaam och Tanganyikasjön. Den andre flydde också på grund av kärlek, men till London. Bara äldste brodern Lauritz återvände till Norge för att kunna återgälda brödernas storartade utbildning genom att ansluta sig till järnvägsbygget på Hardangervidda. Tre bröders öden i ett sekel som ännu var ungt. Där framtidstron överskuggade världens alla orättvisor. Med teknikens stora genombrott skulle alla krig vara utrotade. Föga anade man att man stod inför det mest dramatiska och blodiga århundrade någonsin. Med romanen Brobyggarna inleder Jan Guillou sin nya romanserie Det Stora Århundradet.

Eric, den tredje generationen Lauritzen, vaxer upp pa 1950-talet. Det ar en tid nar grunden for det svenska folkhemmet och valstandet laggs. Ett sonderbombat Europa skriker efter svenska ravaror. Samtidigt praglas tiden av skracken for karnvapenkriget. Men for Eric finns orosmolnen pa narmare hall. Hans skyddade tillvaro i Saltsjobaden ar pa vag att slas i spillror. I den stora omvandlingen fods ocksa en ny ungdomskultur och influenserna kommer inte langre fran Europa utan fran Amerika. Eric dras med i fascinationen for allt det nya inom musik, mode och film. Han lyckas inte bara med konststycket att smuggla den forbjudna drycken Coca-Cola, han blir aven forst i klassen med att bara akta amerikanska jeans. Akta amerikanska jeans ar den sjatte delen i romanserien Det stora arhundradet.

Sedan femtiotalet har Desiree legat sangbunden pa ett sjukhem. Hon kan varken ga eller tala och ar helt beroende av vardpersonalens omsorger. Men hon ar inte helt vapenlos. Hon har sin egen aprilhaxeformaga, en alldeles speciell gava som gor att hon som en liten gnista kan sitta i ett djurs eller en annan manniskas oga och pa sa satt ta sig utanfor sjukhemmets vaggar. Vaksamt foljer hon sina tre systrars liv. De, som inte ens vet om att hon finns...

Den dar gaddan pa den blanka diskbanken. Vad ska Maj gora med den? Det ar hennes tjugoforsta fodelsedag. Aret ar 1938 och hon ar nygift. Och gravid. Hur hamnade hon i det har? En berattelse om klass, ett sarigt moderskap och alkoholism. For forsta gangen ska Maj ha hela sin nya, stora Ornskoldsviksslakt pa middag. Men maken, den betydligt aldre Tomas, drojer. Han skulle ju bara utratta nagra arenden pa stan? Utanfor lagenhetsfonstret breder midvintermorkret ut sig. Hur hamnade hon i det har, med en man som hon knappt kanner? Hon som bara ville arbeta som servitris pa Kjellins konditori ett slag, for att sedan ge sig av igen, kanske till Stockholm. Pa flykt fran familjen i Ostersund som inte langre kan forsorja henne, nar mammas hosta kraver allt langre sanatorievistelser och med uppbrottet fran en annu olakt karlekshistoria i minnet. Maj vet, for hon kanner ett hart boxande i sin mage. Barnet. Det som aldrig skulle fa handa. Overallt ser Maj blickar och hor roster som domer henne for brottet som hennes vaxande mage bevisligen ar. Men nu har hon val inget att skammas over? Med sin vigselring och make som ser fram emot att fa bli far. Till och med svarmor som sitter i vaningen under borde val kunna forlata sin sonhustru. Fast varfor svajar Tomas sa nar han ska be sin mamma och sina syskon att sla sig ner vid det dukade fodelsedagsbordet? Jo, Maj ser att han inte ar nykter. Med tidens obonhorliga tickande framskrider Majs graviditet, motvilligt och modosamt, samtidigt som hon kampar med att forsta vad som forvantas av henne i hennes nya, framgangsrika, familj. Sakta vaxer ett beslut att bli den kvinna som ingen ska kunna anklaga eller klandra. Maka, mor, vardinna. Men hur blir man det? For hur mycket Maj an forsoker kontrollera sin tillvaro och leva i enlighet med hushallsalmanackan sa finns ju allt det andra dar. Det sariga moderskapet, makens alkoholism och ett aktenskap som bara rakade bli. Att foda ett barn ar den forsta delen i en tankt trilogi.